h1

Råd vid kryptering

september 28, 2009

kryptosKonsten att dölja meddelanden från obehöriga är nästan lika gammal som skriften själv. De tidigaste formerna av kryptografi var blott vanlig text, men effektiv som det mest komplexa skiffer då de allra flesta var analfabeter. Allt eftersom läs- och skrivkunskaperna spred sig ökade också behovet av mer komplicerade sätt att dölja meddelandenas innebörd. Enkla transpositions och substitutionsskiffer tog vid. Exempelvis den kända ”Caesarrullningen” där varje bokstav byts ut mot en bokstav tre tecken längre fram i alfabetet. A blir D, B blir E etc.

Det stora genombrottet när det kom till att lösa skiffer stod araberna för under 800-talet e.Kr. Den store matematikern Al-Kindi uppfann frekvensanalysen med vilken alla dåtidens skiffer blev värdelösa. Sedan dess har vågen fortsatt att pendla mellan chiffermakare och forcörer. När tyska ingenjörer tog fram Enigma kontrade engelsmännens matematiker med att uppfinna den första kodknäckarmaskinen, osv osv.

Nu är vi i den digitala tidsåldern där all information färdas helt obevakad över internet. För den som vet hur är den fantastisk enkel att komma över. Frågan är då, hur skyddar vi oss? Hur behåller vi våra innersta tankar, hemligheter och lottorader för oss själva? Svaret är givetvis kryptografi! Men hur står vågen idag? Till vems favör lutar den? Sanningen är: det är upp till dig som användare. Hur säker du är idag beror till stor del på hur lång kodnyckel du använder dig av.

Förutsatt att du använder en allmänt accepterad krypteringsalgoritm, exempelvis AES, Twofish eller Blowfish som inte uppvisat några uppenbara svagheter, ger en tillräckligt lång kodnyckel i princip ett oknäckbart krypto. Om man tänker sig att man begränsar sig till det engelska alfabetet och enbart små tecken har man 26 tecken att välja mellan. Med ett 15 tecken långt lösenord ger detta ungefär 1,7*10^21 kombinationer.

Men om man sen betänker att Roadrunner, världens idag snabbaste dator (officiellt i alla fall) med sina 1,7 Petaflop gör 1,7*10^15 flyttalsberäkningar per sekund kan detta lösenord knäckas på under 1000000 sekunder, dvs strax under 300 timmar, vilket inte känns speciellt säkert. Speciellt inte om du försöker dölja ditt livs lottorad. Ökar man däremot antalet tecken till 40 blir resultatet något annorlunda. Antalet kombinationer ökar till strax under 4*10^56 vilket med samma dator skulle ta 7,4*10^33 år att lista ut. Det är ungefär 5*10^23 gånger det kända universums uppskattade ålder.

Även om man föreställer sig att någon hemlig spionorganisation har datorer som är hundra eller tusen gånger kraftfullare så finns det ingen möjlighet att någonsin käcka ett sådant krypto. Ovanstående resonemang gäller för symmetriska krypton, dvs där meddelandet krypteras och dekrypteras med samma nyckel. För assymetriska krypton, där två olika nycklar används, en för sändare och en för mottagare, krävs avsevärt längre nycklar. Den rekommenderade nyckelstorleken idag för det assymetriska mailkrypteringssystemet PGP (Pretty Good Privacy) är exempelvis 2048 eller 4096 bitar.

Håll er till ovanstående nyckelstorlekar så undgår ni med största sannolikhet att få era innersta hemligheter avslöjade. Hur lång nyckel man än har hjälper det dock ej mot så kallad ”rubber-hose cryptoanalysis”. Med andra ord att någon slår dig med en gummislang till dess du avslöjar kodnyckeln.

Annonser
h1

Den största faran

september 28, 2009

Ardrey i AustralienDen största faran som hotar mänskligheten just nu är otvivelaktigt kriget. Vårt svåraste problem är hur vi ska undvika storkrig, det krig som skulle innebära slutet på inte bara vår civilisation både i väst och öst utan rentav slutet för oss själva. Men kan vi det? Vi hoppas det, vi kanske rentav tror det – men nu kommer en amerikan, Robert Ardrey, som blev så fascinerad av fossil antropologi när han kom i kontakt med de båda berömda forskarna Broom och Dart att han ägnade sex års intensiva studier åt ämnet och påstår att visst kan vi hoppas att göra det, men det är föga troligt, för det som har skapat människan är inte hennes intellekt utan hennes drift att döda.

Boken jag sträckläst heter African Genesis, där Ardrey presenterar tre grundläggande teser 1) människan härstammar från Afrika 2) människan är det vapenbärande djuret, för vapnet uppfanns redan innan människoblivandet, av australopithecinerna. Vapnet tvang fram den upprätta gången, för vår stamfader måste ju ha händerna fria. Vapnet befriade honom från växtätandets eviga tuggande eftersom det gav tillgång till kött. Och vapnet drev fram mutationer mot allt större och bättre hjärna, för vapnet kräver intelligens för att användas på rätt sätt. Och tes 3, den svåraste att smälta, lyder:

Människosläktet i sin helhet har, med en instinkt som är lika säker och självklar, som den som driver lärkan att sjunga, aldrig vid ett enda tillfälle tillåtit lokala misslyckanden att hämma framstegen inom vapentekniken, vårt viktigaste kulturella arv.

Kan det bli tydligare och mer träffsäkert om man betänker situationen i världen? Ja, det kan det: bokens sista kapitel heter Kains arv.

h1

Spelet kan börja!

september 27, 2009

Välkommen till min nya blogg! Här kommer jag dela med mig av mina unika lottokunskaper och dryfta mina åsikter om så skilda saker som matematik, fysik, IT-frågor och politik. Jag anser att allt hänger ihop i en enda väv.

Hello World!