h1

Gäfvert kommenterar

oktober 13, 2009

För en tid sedan snubblade jag över mjukvaruingenjören Per Cederbergs hemsida och en text han skrivt med titeln ”Varför kärnkraft?”. Jag har i ett epostmeddelande till Per kommenterat denna text då hans hemsida inte medger läsarkommentarer. Meddelandet återges i sin helhet nedan:

Hej Per,

jag har med stort intresse läst din text ”Varför kärnkraft?” om kärnkraftens vara eller icke vara. Nu i efterhand upptäckte jag att den har några år på nacken, men eftersom den alltjämt ligger ute på din hemsida antar jag att du fortfarande står för den. Nedan följer spontana reflektioner på din text, tyvärr endast i punktform då jag är en mycket upptagen man.

Uranbrytning

– ILS är en relativt miljövänlig metod.

– Där ISL ej är möjligt kan man i de flesta fall återföra avfallet till den ursprungliga gruvan.

– Australiensiska gruvor har noll-utsläpp.

– Avfall från gruvdrift är inte farligare än malmen i marken.

– Vidare kommentarer till framtida behov av uranbrytning följer under ”Avfall” och ”Hållbart i längden”.

Risker

– Sannolikheten för en liknande olycka i Sverige ÄR obefintlig. Det är olika reaktortyper och därför helt omöjligt att en olycka liknande den i Tjernobyl skulle inträffa i Sverige.

– Många andra energikällor kan i sådana fall anses vara kontinuerligt pågående olyckor. Exempelvis uppskattas koleldade kraftverk i USA under 1982 släppt ut 155 gånger så mycket radioaktivitet i atmosfären som Three Mile Island-olyckan.

Avfall

– 100000 år är ur ett geologiskt perspektiv inte mer än ett ögonblick. Urberget där det svenska slutförvaret skall placeras påverkades inte nämnvärt av de senaste istiderna och bör därför heller inte påverkas av en kommande istid.

– Avfallet är svårlösligt i de närmast syrefria vattnet 500 m ner i urberget. Även om behållarna skulle korrodera sönder och bentonitleran fallerar löses inte avfallet upp i grundvattnet.

– Efter drift avtar aktiviteten och därmed farligheten i takt med att de radioaktiva ämnena sönderfaller. Efter 30 till 40 års mellanlagring i Clab återstår endast någon procent av den radioaktivitet som fanns strax efter drift.

– De flesta radioaktiva ämnen som finns i använt kärnbränsle sönderfaller inom loppet av några hundra år. Kvar finns sedan ett fåtal ämnen, till exempel plutonium, som är farliga under mycket lång tid. Dessa stannar kvar i bränslet eller i bentonitbufferten och vandrar inte vidare som en del andra mindre farliga ämnen. Det är på grund av dessa mycket långlivade radioaktiva ämnen som bränslet ska hållas isolerat från människa och miljö i upp till 100 000 år.

– Vi betalar alla en skatt på el som går till slutförvaret. Detta är således redan betalat och pengar avsätts kontinuerligt till en fond för byggnation och drift av slutförvaret. Kostanden är alltså en icke-fråga.

– Bridreaktorer byggs på flera håll i världen och exempelvis Indien lägger mycket energi på detta då bränslecykeln för torium kan användas. En bridreaktor producerar mer bränsle än den förbrukar.

– Din okunskap i ämnet kanske lyser starkast när du kallar transmutation ett ”spektakulärt förslag” på lösning. Reaktorer som utnyttjar utbränt och delvis utbränt bränsle samt andra tidigare outnyttjade isotoper konstrueras runt om i världen. Se ovan.

– Personligen tycker jag, även om slutförvaret är en gångbar lösning, att man bör om möjligt förkorta tiden för detta förvar så mycket som möjligt. Här ser jag definitivt transmutation som en tänkbar väg att gå.

Kostnader

– Du säger att hänsyn inte tas till ett antal faktorer. Detta är inte korrekt. Dock visar nya beräkningar på att kärnkraft kostar ungefär lika mycket som vindkraft. Detta baseras dock framförallt på bygget av den nya reaktorn i Olkiluoto. Men att den första reaktor som byggs i Finland på snart 30 år skulle spränga budgeten var väl inte särskilt oväntat? Försakar man kunskap får man inse att det tar tid att bygga upp den igen.

Alternativ

– Självklart vore det bra att kunna spara in på energi, men med tanke på hur vårt samhälle ser ut och utvecklas tror jag detta är omöjligt. Energiproblematiken måste ses ur ett globalt perspektiv och även om vi i Sverige kan spara 20% (eller 40% som vissa tycks tro) som finns ingen möjlighet att detta kommer ske i Afrika, Indien eller Kina under de närmaste 100 åren. Eller som du skriver i ditt politiska manifest: ”Because a world dependant on technology needs equal access and opportunities for all”. Eller tänkte du förvägra vissa detta för att det skulle vara för energikrävande?

– En successiv övergång till el också för transport (spår- och vägburen) kommer nog snarare öka elförbukningen.

– Vind och solenergi är mycket bra. Men precis som du skriver är det orealistiskt att se dem som annat än komplement. Även vattenkraften som står för en stor del av vår elförsörjning räknas som komplement till kärnkraften då vattenkraften är så naturberoende. Kärnkraften är vår energibas.

– Antagligen är kärnkraft det enda alternativet för framtiden, men då i form av fusion istället för fission.

Hållbart i längden

– Du skriver att uran är en begränsad råvara. Det beror på hur man ser det. Uran kan utvinnas ur havsvatten (till betydligt högre kostnad) och tillgången är då i praktiken obegränsad.

– En bränslecykel som skiljer sig från dagens samt bruket av bridreaktorer förlänger bränsleresurserna ofantligt mycket.

Avslutande kommentar

– Att avbryta kärnkraftsforskningen idag och starta en definitiv avveckling istället för att öka våra kunskaper inom området är ett hån mot kommande generationer. Mer forskning inom området förkortar ledtiden till dess transmutation, brid- och subkritiska reaktorer är kommersiellt gångbara, samt till det slutgiltiga målet som måste vara kommersiell fusionsenergi.

– Är du medveten om att du har reklam för kärnkraft från EON på din hemsida? Hur var det nu? ”Because greed, unregulated business & trickle-down economics just doesn’t work…”

Eftersom din hemsida inte ger besökare möjlighet att kommentera din text tar jag mig friheten att publicera dessa kommentarer på min blogg med en länk till din hemsida. Jag hoppas att du finner dem läsvärda. Källor till ovanstående är inte särskilt svårt att hitta. Det är bara att googla. Har du några frågor är du välkommen att höra av dig.

/Lars ”Bäfvert” Gäfvert

Doctor of the Built Environment

Jag ser med spänd förväntan fram emot kommentarer av Per eller andra läsare!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: